(Lördagsreflektion v19)
Den här veckan har jag varit i Bryssel på Europeiska regionkommitténs 171:e session (CoR). Det blir alltid tredagars-resor när jag är på dessa möten, eftersom jag behöver åka ner dagen före om jag ska hinna till första mötet på onsdagen.
För min del är kanske inte sessionen i Regionkommittén min högsta prioritering de här dagarna. Givetvis är det skälet till att jag åker, men jag har använt de här mötena till att träffa andra, bredda mitt kontaktnät och sprida bilden av Åland.
Tack vare det här har jag kunnat träffa Alexandra Gäddnäs som arbetar på Anne-Maj Henrikssons kontor. Vi kunde diskutera Europapolitik och vad som är på gång i EU-korridorerna. Jag kunde förmedla vad som diskuteras på Åland. Vi kan därmed hitta var frågor tangerar varandra och var Åland behöver vara på tårna eller få draghjälp av EU.
Tack vare det här har jag också kunnat träffat Finlands tullattaché i Bryssel. Det är alltså han som förhandlar tullkodexen för Finlands räkning. Det är en mycket påläst och ödmjuk herreman som har full insikt i vilka frågor som man brutit arm om de senaste åren. Vi brukar träffas över en kopp kaffe lite nu och då. Det blir alltid bra att ha den här direktkopplingen till vad som talas här och nu.
Jag har förstås deltagit i CoR-aktiviteter också. Inom Renew-gruppen har vi alltid möte före sessionen, liksom vi har med finska delegationen. Här för man öva sitt språköra och på finska delegationens möte för övriga deltagare öva sin svenska lite. Jag lyssnar och hänger med i finska diskussionen, men jag talar svenska.
Det är aktuella och väldigt insatta personer som håller låda på de här mötena. Det gör att diskussionen är oerhört välgrundad i verkligheten och jag tycker det ger mycket att delta i dessa möten.
På själva sessionen är det sedan mest att hänga med. När man begär taltur, behöver det göras några veckor på förhand! I Lagtinget trycker man bara på en ”replik-knapp” när någon säger nåt. Sen blir det ofta omröstningar om olika dokument där CoR ger sin syn på EU-förslag. De bygger på vad en rapportör kommit fram till och dennes arbete är ofta väldigt grundligt genomfört.
Sedan blir det omröstningar. Med över 300 ledamöter är det ofrånkomligt att man har olika åsikter. Vi har ofta 30-50 förslag på ändringar i rapportörens utkast till remissyttrande. Alla förslag röstas om och på den här sessionen var det 645 ändringsförslag! Det kan ibland ta sin tid och här gäller det att hänga med eftersom omröstningen går väldigt fort.
De allra flesta förslag handlar om att få in mer fokus på regioners betydelse och makt. Det finns också direkta ”idiotförslag” från extremgrupper som vill få in det ena och det andra i betänkandena. Omröstningarna kan alltså vara viktiga, speciellt för CoR:s framtoning men också för att man ska fortsätta utveckla Europa.
Ragionkommitten har inte mycket formell makt och det behöver man inse när man är representant där. Däremot öppnar det dörrar inom EU-parlamentet eftersom man befinner sig i byggnaden. Jag kan alltså gå på möte med vilken EU-parlamentariker som helst eller bara hänga med på större möten som sker där. Jag har som sagt ingen makt, men jag kan träffa människor som har det. Bara det har varit avgörande senaste året och det har gett Åland fördelar inför framtiden.
Utöver min Brysselresa hade vi också vindkraftsmöte. Det börjar dra ihop sig till auktion och inom ett halvår borde vi veta om det finns något marknadsintresse. Mer om det en annan vecka
Vi hade också möte med skattegränsgruppen där vi uppdaterade oss om läget. Vi passade också på att fira lite. Den nya tullkodexen är ett steg framåt och man behöver faktiskt fira alla steg framåt. Ingenting är löst men vi har skapat en möjlighet att förenkla – en möjlighet som inte fanns tidigare.
Lämna ett svar