Lördagsreflektion del 1 (v44)

Det har varit en vecka i kommunpolitikens tecken.

Jag sitter som bekant i kommunstyrelsen i Jomala och där hade vi i måndags en ganska diger agenda med stora frågor på bordet. Förslag till inkomstskattehöjning och budget för 2025 var några av de tyngsta frågorna.

När man ska behandla den typen av frågor behöver man veta hur saker står till. I alla organisationer behöver man veta när man ska gasa och när man ska bromsa. Då gäller det att ta reda på fakta.

AKTUELL SITUATION FÖR JOMALA KOMMUN

Jag har därför lagt ner flera dagar på att gå igenom Jomalas bokslut och budgetar från 2019 till 2023, budgeten för 2024 samt budgeten för 2025 som vi nu har på bordet. Med det här konstaterade jag att trenden är ganska dyster. Jomala gör av med pengar i en rasande takt samtidigt som investeringarna nu börjar påverka resultat så till den grad att vi har svårt att undvika negativa resultat. Vi är på väg mot en situation där Jomala 2026 (1 år och två månader bort) kommer att bli en kriskommun enligt de definitioner som finns i den föreslagna landskapslagen.

Det är inte så att vi nuddar vid begreppen utan vi kommer att uppfylla alla tre kriterier med god marginal.

• Kriterie 1: Högst två negativa resultat de tre senaste åren. 2024 beräknas förlusten bli över -2,4 M€ och inför nästa år budgeterar vi med ytterligare minus 0,9 M€ (trots skattehöjning). Vi skulle behöva göra ett positivt resultat efter avskrivningar på 3,3 M€ 2026 för att häva den här situationen. Budgetprognosen för 2026 är inte offentlig men inofficiellt förväntas Jomala det året göra en större förlust än 2025.
  
  
• Kriterie 2: Årsbidraget ska vara större än avskrivningarna. Jomala klarade detta i bokslutet för 2023 men resultat för 2024 kommer vi helt klart att ha högre avskrivningar än årsbidrag. I budgeten för 2025 är det samma visa och i de inofficiella prognoser kommunen just nu har består den här situationen för åren 2026-27 och högst antagligen också för 2028. Ekonomiskt klarar alltså kommunens intäkter inte av att hantera våra genomförda investeringar de kommande åren.
  
  Det här är lite tekniskt men jag ska försöka förklara det. Årsbidraget är när man summerar kommunens egna intäkter, kommunens skatteintäkter, landskapsandelarna och drar ifrån våra verksamhetskostnader. Årsbidraget visar på hur kommunens intäkter och kostnader balanserar. I bokslutet lägger man därefter till avskrivningarna och så får man ett nettoresultat.
  
  Avskrivningar är när man gör investeringar och fördelar kostnaden för investeringen över ett antal år. Ex. bygger man ett hus för 1 M€ som förväntas leva i 20 år, fördelar man investeringskostnaden över 20 år. Investeringen betalastar därmed resultat med en årlig avskrivning om 50 000 € de kommande 20 åren.
  
  Ett negativt årsbidrag visar att man behöver använda sparade pengar (eller låna nya) till driften. Om årsbidraget understiger avskrivningarna så visar det att man har investerat för mycket och resultatmässigt inte klarar av att bära investeringarna.
  
  
• Kriterie 3: Soliditeten ska vara över 50%. Jomala hade 2023 en soliditet på 66%. Det är det senast fastställda bokslutet och läser man bara det finns det ingen anledning till oro. Tyvärr kommer soliditeten att försämras under 2025. Det är ganska svårt att räkna fram tillförlitliga prognoser för poster i balansräkningen när man inte sitter på all information, men förvaltningen räknar med att vi 31.12.2025 kommer att ha en soliditet på strax över 40%. Alltså börjar lampan blinka över Jomala även på det här kriteriet.
  
  Det här är ännu mer tekniskt att förstå men jag ska försöka förklara det också. I balansräkningen finns det två sidor – en aktiv sida och en passiv sida som har samma summa vilka benämns som balansomslutningen. Aktiva sidans tillgångar är alltid exakt lika stor som den passiva sidans poster.
  
  Den aktiva sidan visar tillgångar, pengar på kontot etc dvs saker som verksamheten använder i driften. Den passiva sidan visar hur de aktiva tillgångarna har finansierats. Man kan finansiera det med egna medel eller sparade resultat från tidigare år som syns i det egna kapitalet. Alternativt finansierar man det med främmande kapital, vilket oftast innebär att man har lånat pengar men finns också andra poster som räknas hit. Räknar man fram egna kapitalets andel av balansomslutningen får man en kvot som kallas för soliditeten.

Varför minskar soliditeten i Jomala? Jo eftersom kommunen sedan förväntas göra förluster så behöver det finansieras på något sätt. Då kan man använda pengarna på kontot eller låna pengar. Eftersom vi investerar hårt och fortsätter med det behöver vi nu låna pengar. När man räknar fram soliditeten så är alltså egna kapitalet en mindre andel av balansomslutningen. Det beror dels på att andelen främmande kapitalet ökar med lånen men det beror också på att nettoförlusterna i bokslutet direkt minskar det egna kapitalet.  Soliditeten pressas alltså från två håll.

Rent konkret hade Jomala kommun ett positivt resultat, ca 10 M€ på kontot och inga egna lån per den 31.12.2023. Nu räknar förvaltningen med att Jomala kommun per den 31.12.2025 har gjort två stora minus-år och finansierat det med egna kassan och nya lån om ca 17 M€. Trenden är alltså att Jomala kommun på två år har gått från att ha 10 M€ på banken, till att låna 17 M€ från banken. Om detta vore tillfälligt hade jag kunnat vara lite lugn, men i måndags fick jag reda på att prognosen för 2026-2028 är ännu värre. Om vi sitter stilla i båten har vi alltså försatt kommunen i en mycket svår ekonomisk situation år inför nästa mandatperiod (2028).

Det är därför jag vill att vi agerar nu. Jag kommer inte att tillåta att vi lämnar över ett sådant arv på framtiden.

VAD SKA KOMMUNPOLITIKERNA GÖRA?

*Jag vill varna för att jag nu går från fakta till politik.*

Jag och Sandra Listherby har med insändare och i diskussionen i kommunstyrelsen försökt få alla politiker i kommunstyrelse och fullmäktige att få insikt om Jomala kommuns situation. I förlängningen hoppas jag att alla kommuninvånare också förstår det här.

På kort sikt är det inget stort problem att Jomala klassas som en kriskommun 2026. Vi har reserver, vi har en god skattekraft och framförallt har vi själva möjlighet att vända det här. Däremot kan vi inte stoppa huvudet i sanden och tro att det här löser sig av sig självt. Om vi låter bli att agera får kriskommun-kriterierna långsiktiga konsekvenser.

Det är också skillnad på resultat och likviditet. Varje förlust behöver täckas med antingen sparade eller lånade medel. Ser man på egna kapitalet har Jomala kommun ca 14 M€ i sparade resultat från tidigare år och de finns i pengar på kontot eller i tillgångar (aktiva sidan). Men eftersom vi har investerat ganska tungt de senaste åren har vi använt pengarna på kontot till investeringar. Vi har alltså betalat fakturor på investeringar som syns i tillgångar i balansräkningen, samtidigt som kontosaldot har minskat. Det har nu satt oss i en situation där kommunen saknar egen likviditet.

Det har i debatten sagts att vi har 5,9 M€ på kontot så vi ska sluta oroa oss. Det stämmer att vi hade 5,9 M€ per oktober-24 men vill man vara ärlig borde man då samtidigt säga att vi har redan beslutade investeringar om ca 5 M€ som förvaltningen just nu arbetar med att förverkliga. Där ramlar det in räkningar i takt med att projekten går framåt och de räkningarna beräknas landa på ca 5 M€ till slut. Dessutom fick vi skattekorrigeringar om ca 2,4 M€ som gör att våra skatteintäkter minskar med den summan under november och december 2024. Då behöver förvaltningen egna eller lånade pengar för att kunna betala löner och andra verksamhetskostnader. En vanlig månad går det ca 3 M€ i sådana kostnader i kommunen.

Jomala har således nu likviditetsposter om ca 7,4 M€ som direkt påverkar våra pengar på kontot under 2024. Då förstår alla att 5,9 M€ inte räcker långt, utan har vi otur med när räkningarna ramlar in kanske vi behöver låna pengar redan det här året.

Det är till på köpet ställt bortom allt tvivel att vi behöver låna pengar varje år under resten av mandatperioden (2025-2027). Om vi dessutom har negativa årsbidrag, innebär det att vi kommer att låna ytterligare pengar till driften. Det är ingen lugn situation där vi politiker kan luta oss tillbaka.

Jag vill alltså att politiker slutar låtsas som att allt är lugnt. Vi måste börja agera. Ju förr desto bättre.

HUR HAR POLITIKER AGERAT UNDER 2024?

*Jag vill varna för ännu mer politik.*

Jag sitter som ledamot i kommunstyrelsen. Jag har väl anat att vi borde ta det lite lugnt med investeringarna och har därför uttryckt lite tveksamheter i några av de projekt som diskuterats under året. För mig var det egentligen först när jag fick den ekonomiska presentationen i måndags (28.10.2024) som jag insåg hur illa ställt det var. Jag skulle ha varit mycket tydligare om redan innan sommaren hade insett vart vi är på väg under mandatperioden.

Kommunstyrelsen beslutade efter omröstning att vi höjer skatten med en procentenhet till 17,5 %. Det kommer att ge kommunen ca 1,2 M€ i extra skatteintäkter, men trots detta så budgeterar Jomala alltså med en förlust om 0,9 M€ under 2025.

Jag gillar inte att höja skatten. Den kommer olägligt när riksregeringen höjer momsen och hushållen har pressats av inflationen de senaste åren. Tyvärr ser jag inget annat val. Om vi ska komma tillrätta med underskottet hade det egentligen krävts en skattehöjning på två procentenheter.

MSÅ föreslog att vi skulle behålla skatteprocenten. Inför mötet hade vi mycket diskussioner med alla partier och då var jag tydlig med dem: Jag kan acceptera bibehållen skatt om MSÅ samtidigt föreslår kostnadsbesparingar i driften för 2025 om 1,2 M€. När vi kom till mötet i måndags var det tydligt att inget sådant förslag kom från deras sida. Ingenting!

MSÅ ville alltså att kommunen skulle budgetera med ett resultat om minus 2,1 M€ under 2025. Det skulle alltså innebära ännu mera lån vid årets slut.

Vi och övriga partier röstade för den föreslagna skattehöjningen. Jag ser som sagt inget annat val. Nu ska fullmäktige besluta om den på novembermötet.

Under hela 2024 har också Liberalerna försökt komma med förslag som skulle ge kostnadsbesparingar i kommunen, men vi har blivit nedröstade. Det finns i protokollen för de mötena som jag antar att väldigt få personer orkar läsa. Några exempel.

• I mars hade kommunstyrelsen upp ett ärende om kraftiga höjningar av några chefslöner i Jomala. Liberalerna föreslog då en lägre löneförhöjning, men det röstades ned av övriga partier. C gav då ett kompromissförslag som antogs. MSÅ och S röstade för att höja lönerna ännu mer.
• I juni äskades 1,2 M€ för Vikingaåsens tillbyggnad i fullmäktige. Där var Liberalerna tveksamma men blev nedröstade av MSÅ, C, S, ÅF och Obs. Pengarna tilldelades och skolgården byggs nu till för 1,4 M€.
• I augusti äskades 0,5 M€ i fullmäktige för att förverkliga en gc-led i Kalmarnäs. Investeringen är den först prioriterade åtgärden i den gc-plan som ett enigt fullmäktige antog i november 2023. Här röstade Lib, ÅF, S och stora delar av MSÅ och C för projektet som nu byggs för totalt ca 0,8 M€.
• I måndags föreslog Liberalerna i kommunstyrelsen en återremittering med helhetslön för räddningsmyndigheten, vilket i praktiken skulle mildra löneförhöjningen. C avstod från att rösta, men förslaget röstades ned av MSÅ, S och ÅF. Lönen höjs nu väsentligt.
• Gällande budgeten för 2025 föreslog Liberalerna att kommunstyrelsen skulle stryka en inventering om 180 000 €. Detta var det enda förslaget på driftsbesparing som lades fram under behandlingen. Förslaget röstades ned av ordförande Valve (MSÅ), ÅF, S och C.
  S gav ett kompromissförslag som vann omröstningen, där Lib lade ned sina röster. En del av besparingen kommer därmed att ske under 2025.
• I budgeten för 2025 föreslog Liberalerna att kommunstyrelsen skulle minska investeringen i Humlan så att köket utgår, men det röstades ned av MSÅ, C, S och ÅF.
• I budgeten för 2025 föreslog Liberalerna att vi skulle skjuta fram investeringen i en ny brandstation i Gottby för 1 M€. Vi blev nedröstade av MSÅ, C, S och ÅF.

Gällande investeringar i budgeten för 2025 stödde Liberalerna alla andras partiers förslag på uppskjutna investeringar. I ärlighetens namn fick vi också stöd i några omröstningar och några fall var det en enig kommunstyrelse som sköt fram vissa investeringar.

HUR GÅR VI FRAMÅT?

Jag vill ändå påpeka att mönstret under 2024 är tydligt. Liberalerna har under året föreslagit fler besparingar, men vi har blivit nedröstade. Vi är inte perfekta för vi har också föreslagit inte helt nödvändiga investeringar men jag vill med önskvärd tydlighet påskina att Liberalerna försöker ta ansvar för Jomala kommuns framtid. Vi godkänner inte ogenomtänkta skattehöjningar, utan Liberalerna är det enda partiet som har föreslagit besparingar i förvaltningen. Jag är besviken att vi inte fick med oss övriga partier i större utsträckning inför budgeten 2025.

Optimisten i mig noterar att kommunstyrelsen lyckades enas i några fall. Det är något att bygga vidare på. Det sitter bara kloka människor i kommunstyrelsen. Om vi kan enas om vilket ekonomiskt läge kommunen befinner sig i, är jag övertygad om att vi kommer att kunna presentera åtgärder för att komma tillrätta med situationen under nästa år.

Jag vill avsluta med att vara tydlig. Jomala står inför ett tufft ekonomiskt läge där vi kommer att definieras som en kriskommun 1 januari 2026. Kommunens politiker behöver ta ansvar i den här situationen och undvika att vi skyfflar vidare en rejäl skuldbörda till nästa mandatperiod. Med en ärlig uppfattning om kommunens ekonomiska situation, har vi möjlighet att se på åtgärder tillsammans med övriga partier i Jomala. Med mina kloka kolleger i kommunstyrelsen finns det en bra möjlighet att vi lyckas.