Ordning och reda

Samhällsekonomi handlar om att se långsiktigt på utvecklingen och utifrån trender besluta om vilka väg framåt vi ska ta. Alla beslut har konsekvenser längre fram.

• Budgetbalans krävs över tid. Om vi har budgetunderskott en period, krävs det budgetöverskott perioden efter.
• Om vi utökar förvaltningen krävs det en ekonomisk tillväxt eller ökade skatteintäkter för att parera kostnadsökningen.
• Om vi tar upp offentlig belåning, krävs det att man minskar kostnaderna framåt/frigör budgetmedel för att kunna återbetala lånen.
• Om vi ökar skatteuttaget, behöver det synas i ökad välfärd för att medborgare ska acceptera det. Dessutom ligger vi redan på 60% effektiv skattebelastning i Finland så att öka från den nivån är svårt.

Det framförs ibland att offentlig sektor inte behöver balansera på samma sätt som en hushållsekonomi. Det stämmer på kort sikt. Offentlig sektor kan under perioden göra underskott utan att det blir någon katastrof för samhället. Man kan genom strukturella åtgärder och ekonomisk tillväxt parera för underskotten och med tiden kommer de att lösa sig själva när den ökade tillväxten ger större skatteintäkter.

Problemet är att man inte alltid kan hoppas på det. Om både tillväxt och strukturåtgärder uteblir, måste även offentlig sektor göra något till slut. När underskotten är såpass stora kommer man att hamna i ett läge när man inte har råd med grundläggande välfärd. I slutskedet av en sådan process, börjar offentliga låna till driften av samhällsapparaten.

Åland står precis nu inför detta. Vi har ett strukturellt underskott om ca 5 % av den offentliga budgeten och det behöver hanteras nu. Våra barn ska inte behöva reda upp efter oss.

För ca 15 år sedan hade Åland en god ekonomisk situation. Landskapet hade en offentlig budget som balanserade. Detta berodde främst på att klumpsumman ökade varje år, snarare än att man höll tillbaka med kostnaderna. Det ledde iallafall till att det samlandes en kassa som kunde användas för investeringar/kristider. Åland hade också haft ekonomisk tillväxt i många år och vi var ett av de rikaste landskapen i Norden sett till BNP/capita. I den här situationen var det svårt att göra fel inom det offentliga Åland. Vissa verkar tro att samma situation gäller än idag.

Sen kom finanskrisen 2008 och sedan dess har Ålands situation aldrig hämtat sig. Vi har nu de senaste 15 åren saknat ekonomiskt tillväxt, vilket har satt press på offentliga budgetar. Detta har påtalats tidigare men då förklarades svackan med statistiska och mäteffekter som exempelvis att utflaggningar av färjorna gjorde att BNP ”såg ut” att falla trots att den egentligen bara hade flyttat till andra länder. Man menade att Åland egentligen var i lika bra ekonomiskt skick som tidigare. Nu visar det sig att det var fel. Vi är i ett sämre ekonomiskt läge.

År 2023 har detta blivit uppenbart för många, men tyvärr inte alla. Vi konstatera att Åland har saknat ekonomisk tillväxt de senaste 15 åren, vi kan konstatera att landskapets verksamheter genererar underskott varje år vilket gör att våra pengar rinner ut. Kassan från 2007 är förbrukad.

I det här läget behöver vi vidta åtgärder. I 30 år har man inte politiskt lyckats komma överens om några strukturella åtgärder som sparar på landskapets löpande kostnader. Nu är vi tvungna. Det positiva hittills är att man inte har lånat pengar till driften, även om det finns partier som vill göra det.

Jag är emot att låna pengar till förvaltningen och sedan hoppas på att en framtida tillväxt löser det. Vi kan eventuellt låna pengar till investeringar, men då behöver detta beslut kompletteras med ett beslut om hur vi sparar pengar i förvaltningen nu.

Det är den bistra sanningen att vi på lång sikt har den välfärd som vi har råd med. Vi måste därför nu se till att få budgeten i balans så att vi tryggar framtidens välfärd. Alternativet är att köra på och sen får våra barn ärva ett samhälle som har sämre möjligheter att driva vård, omsorg och skola. Dessutom ärver de högsta antagligen en hel del skulder som vi använde för att köra vidare några år till!

Jag vill att vi nu tar ansvar för vår välfärd idag. Om jag blir invald, kommer jag därför att arbeta för att vi agerar nästa mandatperiod för att säkra framtidens vård, skola och omsorg.