(Lördagsreflektion v6)
Lagtinget har vedhuggarlov och formellt är det tomt i kalendern. De ledamöter som vill ligga hemma på soffan har alltså alla möjligheter den här månaden. Formellt behöver man komma in till Lagtinget och trycka in sig som närvarande den 2 mars nästa gång. Nu vill jag ändå understryka att de allra flesta lagtingsledamöter gör saker de här veckorna. Nu har vi tid att träffa människor utanför borgen och många tar vara på den här tiden.
Liberalerna har passat på att göra studiebesök. Vi har varit till Oasen, Åland Gymnastics, IFK Mariehamn och Eckeröhallen. Där har vi kunnat diskutera aktuella frågor med de här organisationerna. Det har varit oerhört lärorikt och det har definitivt framförts ”sanningar” om sakers tillstånd. Det finns saker att jobba med. Även om vi inte kan påverka allt så kan vi göra något.
Inom finans- och näringsutskottet har vi också passat på att träffats den här veckan. Vi har också gjort ett studiebesök när vi var till Högskolan på Åland och fick en presentation av rektor Matias Waller. Han berättade om deras uppdrag och deras målsättningar, samt de samarbetsprojekt som pågår. Högskolan har gått från en liten yrkeshögskola till ett lärosäte som börjar nosa på att kunna erbjuda konkurrenskraftiga utbildningar inom flera områden. Utskottet hade mycket intressanta diskussioner och jag är övertygad om att Högskolan på Åland är en av nyckelspelarna i Ålands framtida utveckling.
Finans- och näringsutskottet hade också en del höranden och planering. Vi får inte exakt säga vad som sägs i utskottet men vi har fått information om att de nya tidtabellerna i skärgårdstrafiken REDAN har sänkt kostnaderna. Med kylan (och isarna) trodde jag inte vi skulle se det så snart, men där hade jag fel. Vi ska återkomma till detta under våren. För mig är detta ett bevis på landskapsregeringens faktabaserade politik ger bättre och mer effektiv förvaltning. Det är grunden för att Åland klarar sig i framtiden och vi verkar vara på rätt väg.
Vi har också planerat resten av februari. Finans- och näringsutskottet kommer att arbeta en hel del innan Lagtinget kör igång i mars.
Det har varit en del kommunpolitik i veckan. Jomala står inför en av de största investeringarna i kommunens historia, när vi ska investera i nya äldreboendeplatser. Behovet är tydligt. Jomala behöver platser. Investeringen och framförallt driften de kommande 30 åren kommer att påverka hela förvaltningen i kommunen och även skatteprocenten. Hur gör vi det här?
Därför träffades vi inom Liberalerna i Jomala för att diskutera vad vi tycker. Vi hade långa och bra diskussioner där vi kunde enas om en väg framåt. Nu ska saken diskuteras i projektkommitten för äldreboendet samt i kommunstyrelsen under februari. Om vi kan enas om en väg framåt kommer frågan till fullmäktige i mars. Om vi inte enas, kommer det att dröja några månader till. Helt klart är att under 2026 behöver Jomala fatta ett beslut om hur vi går vidare.
Det har också varit beredskap på agendan. Landskapsregeringen har beredskapsdagar nu när man informerar allmänheten, myndigheter och andra grupper om olika saker. Man hade därför bjudit in Patrik Oksanen, försvarsmakten och åländska aktörer som arbetar med civil beredskap.
Det var ett oerhört intressant program. Många insikter, många tankar om hur man vad man bör tänka på. Patrik Oksanen gjorde en fantastisk föreläsning där han kopplande historia med nutid både vad gäller uppfattningar om ”sanningsenliga kartor” samt påverkansoperationer från 1950-talet tills idag. Det kräver sannerligen mycket för att man inte just nu ska bli en ”nyttig idiot” för främmande makt. Här har jag ett ansvar och jag kanske behöver bli lite tydligare att påpeka det när jag ser det hända.
Sist men inte minst har jag också blivit hörd av finansminister Purras arbetsgrupp för skattegränsen. Det är en grupp som står beskriven i regeringsprogrammet och som varit utlovad i flera år. Strax innan jul tillsattes den och består av kunniga och erfarna tjänstemän från tullen och skatteförvaltningen. De ska komma med en rapport innan sommaren.
Personligen har jag förberett mig i 1,5 år på det här mötet. Tillsammans med landskapets tjänstemän har vi gått igenom många (alla?) aspekter av skattegränsfrågan. Jag har personligen läst tullkodexen och de delegerade akterna från pärm till pärm. Vi har tagit varje frågeställning som dykt upp inom vår egen parlamentariska referensgrupp och utrett dem. Jag uppfattar att vi har en mycket god uppfattning om vad som är möjligt inom den nuvarande tullkodexen, vad finansministeriet är villiga att göra och vad övriga EU-länder anser om undantag inom unionen.
På hörandet fick berätta om våra önskemål. Jag förde fram att det finns möjligheter inom nuvarande tullkodex om man är villig att vara lite flexibel med tolkningarna. Vi har fört fram 14 punkter där man kunde förenkla processen en aning. Hittills har tullmyndigheterna inte varit villiga att utmana tolkningarna, men finns det en politisk vilja så borde den spilla över till förvaltningen.
Jag berömde också finansministeriet för arbetet med nya tullkodexen. Där får vi lyfta på hatten. De har jobbat fantastiskt. För ett år sen riskerade Åland att tappa ALLA förenklingar, men nu har vi faktiskt ett läge där mer förenklingar ligger i korten. Finansministeriet har gått från att knappt svara i telefon, till att faktiskt ta med Åland i de här diskussionerna. Jag berömde dem för det här arbetet och jag förde tydligt fram att Åland gärna är med i framtiden när den nya tullkodexen ska formaliseras av både EU-kommissionen och finska myndigheter. Det ser onekligen bra ut just nu och jag hoppas att vi innan sommaren kan lägga en av grundpelarna för att förenkla framtiden skattegränshantering inom nya tullkodexen. Det återstår mycket arbete än. Ingenting är klart förrän allting är klart, men vi har definitivt flyttat fram möjligheterna för Åland när det gäller att hantera skattegränsen i framtiden.
Lämna ett svar