Efter närmare en månads arbete där vi hade närmare 100 höranden (!) kom finans- och näringsutskottet kommit fram till ett betänkande innan jul. Det var både väntat och sensationellt.
Det var väntat eftersom vi i stort sett för fram det som landskapsregeringen föreslår. Oppositionen har lagt 67 motioner men alla har röstats ned. Till utskottets betänkande har det kommit 13 reservationer från oppositionen, men de har också röstats ned. Det är helt naturligt och ett godkännande av dessa skulle innebära en ändrad politik. Det är vi inte intresserade av.
Det var ändå ett sensationellt betänkande. För det första gjorde jag en pudel och ändrade åsikt under budgetbehandlingen. För det andra godkände vi en åtgärdsmotion från oppositionen, vilket är oerhört ovanligt. Båda sakerna berörde skattegränsen. FNU har i sitt betänkande uppmanat landskapsregeringen att kartlägga skatteundantagets betydelse för samhällsekonomin.
Jag tyckte inte först att vi behövde göra detta. Logistik är avgörande för ett ö-samhälle som Åland och vi har ärligt talat fantastiskt bra logistik utan statliga subventioner. Där är skatteundantaget en central ingrediens. Det gjordes en mycket stor utredning 2004 och den följdes upp av en annan 2022 som bekräftade det här. Genom åren har man också gjort många studier där skatteundantagets effekter har berörts och de har alla bekräftat de ursprungliga beräkningarna från 2004. Vi såg också de konkreta effekterna när logistiken stördes under pandemin, vilket i praktiken bekräftade slutsatserna från 2004 års utredning. Skatteundantaget är centralt för Ålands fortlevnad.
I reda pengar prognosticerades 2004 års utredning att påverkan på BNP skulle vara ca 33 % ifall skatteundantaget skulle slopas. 33 % motsvarar i dagsläget ca 460 M€. Beräkningen visade att ca 35 % av arbetsplatserna skulle försvinna, vilket högst antagligen innebär en massiv utflyttning från Åland. Utan logistik går det inte att bo på Åland och arbeta någon annanstans.
Utredningen 2004 visade samtidigt att kostnaden för det landbaserade näringslivet samtidigt var ca 2-3 M€/år. Det är dock en siffra som jag tror är högre idag. I och med att administrationen förvärrats är det ganska sannolikt att det landbaserade näringslivet betalar en högre summa för detta administrationen idag.
Jag tror dock inte kostnaden överstiger risken med att slopa skatteundantaget (ca 460 M€). Detta är dock vad jag tror.
Nu har jag lyssnat till vanliga ålänningar och företagare som har börjat ifrågasätta skatteundantaget. Man är så trött på byråkratin att man undrar om det är värt det. Jag vill inte att vi gör ett ”Brexit-beslut” här där Åland kapar av grenen vi sitter på. Alltså tror jag att den bästa vägen är en ny kartläggning där man utreder detta på nytt. Det kan vara att jag har fel, det kan vara att vi behöver göra en kartläggning vart 20:e år men i grunden måste vi politiker lyssna på ålänningarna. Det tycker jag vi gör nu.
Före jul kom också en utredning om arvoden i lagtinget och ministerlönerna, där de jämfördes med finska och svenska riksdagarna samt självstyrelsen på Färöarna och Grönland. Det har kommit stor kritik mot arvodeshöjningen. Lagtingets löner höjdes 2020 och för ca 1,5 år sedan höjdes ministerlönerna på motsvarande sätt. 30% höjning på ett bräde stack förstås i ögonen på många.
Jämförelsen var bra och visade att höjningarna från tidigare var motiverade. Arvodena ligger absolut i underkant jämfört med Grönland och Färöarna. Om vi också räknar med kostnadsersättningarna ser det ut såhär:
- Färöarna 6 968 €/mån (39% över Ålands nivå)
- Grönland 5 946 €/mån (18% över Ålands nivå)
- Åland 5 020 €/mån
Jag är förstås partisk men jag tycker arvodeshöjningarna har varit motiverade. Det handlar inte om att girighet från Lagtingsledamöter men det handlar om att vi behöver människor från olika delar av samhället i Lagtinget. Då måste man också ha en ersättning som gör det intressant för personer i ledande ställning att ställa upp i val. Vi har flera nya personer nu med oerhörd kunskap på vissa områden och som är avgörande för att forma bra politik. Många har gått ned i årlig inkomst för att få vara med och påverka Ålands väg mot framtiden. För mig personligen är den siffran ca 25%.
Det man däremot kan säga är att höjningarna borde komma årligen. Att vänta flera år och sen göra en större justering blir fel. Man bör istället följa ett löneindex eller något liknande och ändra 0-2 % per år, i likhet med den allmänna löneutvecklingen. Det är så ersättningsändringar borde gå till över tid.
Jag tycker ärligt talat vi har skäliga ersättningar på Åland. Jämförelsen visar också att vi även efter den här höjningen ligger i underkant mot de andra nordiska självstyrelserna. Det är inget självändamål att vi ska ligga i topp så jag propagerar inte för ökade arvoden, men anser däremot att vi för tillfället har en ok nivå.
Nedan hittar du jämförelsen av arvodena i utredningen.
Lämna ett svar