Skattegräns, gymnasielag och kommunpolitik

(Lördagsreflektion v4)

Den här veckan inleddes årets plenum. Vi har några motioner som har framförts och vi har en gymnasielag som debatterades i onsdags.  

Gymnasielagen är en koloss med kostnadsdrivande konsekvenser. Man förtydligar nu vissa delar och inför ett tydligare stöd i undervisningen för elever som behöver det.

Gymnasiet är en viktig del av utbildningsstegen. För att ingen ska hamna i framtida utanförskap behöver man försöka få så många ungdomar som möjligt genom gymnasiet. Det är inte självklart. Visserligen finns det stora valmöjligheter inom Ålands gymnasium men fortfarande krävs en del för att klara utbildningen. I grundskolan har vi stort stöd idag och med våra nuvarande ambitioner kommer de att fortsätta även på gymnasienivån. Det blir förstås kostnadsdrivande.

En annan sak är det ”avgiftsfria gymnasiet”. Det infördes av förra regeringen men egentligen bara halvt. Man fick visserligen böcker och anteckningsblock, men en del av skolmaterialet tvingades man fortfarande skaffa själv. Nu inför vi avgiftsfriheten på riktigt när man kommer att ge ”allt” skolmaterial åt alla gymnasielever. Det handlar om olika saker men kanske främst datorer. I princip alla utbildningar behöver idag ha datorer och även om man tidigare fick ett bidrag för att köpa dator, så var man tvungen att betala en stor del själv. Nu ska alla gymnasieelever få en egen dator under utbildningstiden. Det är förstås kostnadsdrivande.

Det här debatterades en del. Obunden samling hade ett anförande via Christian Wikström, där man framförde att de pedagogiska stöden till eleverna borde strykas eftersom de blir för dyra. Han menade att gymnasieskolan är frivillig och därför har man ett eget ansvar att klara studierna.

Det här fick fyra repliker varav tre var liberaler. Vi liberaler ser nämligen saken på ett annat sätt. För det första så behöver man idag en gymnasieutbildning för att komma in på arbetsmarknaden. Det är viktigt att våra ungdomar kommer igenom det. Samhällets krav har ökat och då behöver vi även tillse att studerande på gymnasienivån får hjälp att komma igenom skolan. Det är en tillväxtfråga att få in ungdomar på den framtida arbetsmarknaden.

Jag frågade CW vad obunden samlings alternativ var? Om man nu inte ska ge de här stöden, hur ska vi då se till att ”alla” ungdomar klarar gymnasieutbildningen? Svaret var – INGENTING. Han började tala om något annat. Obunden samling menar alltså vi ska lämna ungdomar med svårigheter åt sitt öde. Det är tur att någon annan styr Åland just nu.

Jag höll också ett anförande där jag framförde några saker. Även jag vill att man ska titta närmare på kostnaderna i Lag- och kulturutskottet som nu ska gå igenom lagförslaget. Ärligt talat är jag inte jätteorolig för att detta ska bli en kostnadsbomb i stil med vissa IT-projekt, men jag skulle ändå vilja att man gräver lite i den frågan.

Dessutom lyfte jag att gymnasiet behöver ha en flexibel utbildning. Vissa är läsmänniskor som enkelt kan ta till sig kunskaper via böcker. Andra är praktiska människor som behöver göra saker för att lära sig. När vi nu vill att ALLA ungdomar ska gå igenom gymnasiet, behöver utbildningen därför ske med olika metoder och på olika sätt. Man gör egentligen redan detta genom exempelvis den ”NYA-utbildningen” och ”Gritlab” så jag efterlyser inte en omorganisering. Jag ville främst lyfta att flexibiliteten är viktig.

I övrigt har det varit en del skattegräns senaste veckorna. Vi har haft kvällsmöte med företagare. På agendan har egentligen varit uppdateringar av läget de senaste månaderna.

• Samarbetsgruppen mellan finska och svenska tullen samt Åland har haft ett möte.
• Finansminister Purras arbetsgrupp är tillsatt och ska jobba i vår. Jag och många till är kallade till ett hörande i februari.
• Nya tullkodexen förhandlas just nu i en s k trilog där EU-kommissionen, EU-parlamentet och Europeiska rådet kommer överens om slutliga dokumenttexter.

Gällande nya tullkodexen ser det just nu lovande ut för Åland. Ingenting är klart förrän allting är klart, men i skrivande stund har vi anledning att vara mycket nöjda. Jag hoppas man blir klar med trilogen till sommaren och då ska jag återkomma till hur vi har arbetet med den nya tullkodexen. Vi har nämligen gjort skillnad det senaste året.

På tisdagens möte med företagare gjorde vi också en påminnelse om Clarence, dvs det system som väsentligt underlättar tulldeklarationer för handel inom Finland. Det är första steget där landskapsregeringen försöker underlätta för en digitalisering av skattegränsadministrationen. Vi har också en plan för att även se på ett motsvarande system västerut – mot Sverige.

På mötet berättade Nina Nyman-Johansson om hur de genom Clarence har kapat administrationen från två dagar per månad, till några timmar. Genom att dessutom integrera en AI-lösning har de ytterligare kapat administrationen till några minuter. Det är förstås en oerhörd effektivisering som inte alla företag kan göra, men det finns absolut fördelar för det stora flertalet.

Utmaningen är att det är ganska få användare i Clarence just nu. Vi skulle behöva att fler använder systemet. Om du är företagare och har leveranser från riket, kontakta skattegränskontoret vid Ålands Näringsliv för att komma igång.

I övrigt krockade skattegränsmötet med Jomala kommunfullmäktige. Där tillsattes kommunstyrelsen och jag är en av sju ledamöter där liksom jag har varit de senaste två åren. Jag ser fram emot att utveckla och ta ansvar för Jomalas framtid i en tid där vi har stora investeringar samtidigt som kommunsektorn har stora utmaningar på Åland. Jomala är en kommun med framtiden i egna händer, men vi kommer att ha stora frågor på bordet resten av mandatperioden.