Tullvansinnet

Veckans formel var den som presenterades av vita huset, gällande hur man räknat ut ”tullarna som omvärlden lägger på amerikanska varor. Den ser ut så här.

_{∆ti = förändring i tull mot ett specifikt land ”i”
xi = total varuexport till ett specifikt land ”i”
mi = total varuimport från ett specifikt land ”i”
Ɛ (epsilon) = importelasticitet, hur stor en förändring av tullar, förändrar efterfrågan av importvaror
 (lilla pi) = priseffekt, hur mycket en förändring av tullar, medför att priserna förändras}

Den sägs beskriva hur stora tullar andra länder lägger på amerikanska varor, inklusive ”valutamanipulation” och ”handelshinder”. Problemet är bara att… det är inte vad formeln visar.

Den visar hur mycket handelsnetto USA har mot olika länder och hur förändringar av det handelsnettot påverkar priser i USA. Det har ingenting att göra med vilken nivå tullarna är på amerikanska varor. Absolut ingenting.

För Kinas del som angavs till 67 % betyder det alltså att USA har ett handelsunderskott mot Kina, som motsvarar 67% av USA:s import från Kina. Observera att detta gäller varor.

• Den här kvoten säger ingenting om hur det ser ut totalt. USA har handelsöverskott mot över 100 länder.
• Kvoten säger ingenting om tjänstebalansen. USA exporterar mycket tjänster och har ett tjänstehandelsöverskott mot många länder i världen.
• Kvoten säger ingenting om investeringsbalansen. Många länder investerar oerhörda summor i USA. Där har USA ett ”investeringsöverskott” när man ser på hur pengar flödar.

Totalt sett är det alltså inte hela sanningen att Kina ”lurar upp” USA genom handelsbalansen. Det finns mycket mer att ta hänsyn till. Mycket mer.

För det andra har man inte ens följt ekonomens forskning fullt ut. Man har satt Ɛ till 4 och  till 0,25. Det betyder matematiskt att dessa två tar ut varandra (4x 0,24 = 1).

Forskaren som tog fram den här formeln, antydde i en intervju på CNN att  borde vara 0,95. Det betyder således ungefär att kvoten som räknas ut blir ca en fjärdedel av vad som nu presenteras eftersom 4x 0,95 = 3,8.

Det betyder alltså att Kinas påstådda på 67 % i själva verket borde vara 17,6 %.

Det finns så mycket vansinne med hur den här formeln används, som förklaras mycket bättre på nätet. Sök och lär ifall du är intresserad.

Implikationen av detta är iallafall att Trumps tull-vansinne har stora effekter för USA. De har förstås varit den stora vinnaren av frihandel de senaste åren och nu börjar det synas tecken på att någon börjar ifrågasätta det. Det drabbar främst USA själva.

Det syns framförallt i amerikanska statsräntor som tecknar en oroväckande bild. Sedan hösten har de fallit tillbaka. I takt med centralbankens räntesänkningar har också dessa kommit ner. Under 2025 fortsatte trenden, ända fram tills presidentens famösa presskonferens. I torsdags (10.4) är statsräntorna ca 30-40 punkter (100-delar av en procent) högre än dagen före beskedet om tullarna förra veckan. De har varit högre, sjunkit tillbaka och börjat klättra igen.

Vad betyder det här? Det här betyder att investerare säljer av amerikanska statsobligationer. Det antyder att investerare litar mindre på USA än för en vecka sen. Har man alltså börjat tappa förtroendet för USA?

Det här betyder också är att räntorna stiger. Amerikanerna betalar alltså mer för sin statsskuld idag än de gjorde för en vecka sedan. 30-40 punkter låter inte mycket, men på obligationsmarknaden är det här dramatiskt. USA:s statsskuld är ca 36 220 miljarder USD! 30-40 punkter dyrare räntor på hela skulden, betyder ca 144 miljarder högre räntekostnader per år. Alltså inte totala räntekostnader, utan vilken ökning den senaste veckans turbulens har inneburit. Den här veckan har alltså kan alltså säga att Trumps vansinne hittills har kostat amerikanarna ca 3 miljarder USD!

Räntorna stiger eftersom investerare säljer statsobligationer, men vem säljer?

Det vet man inte idag. Enligt mediarykten är det japanska investerare som säljer har sålt mest obligationer. Detta skulle i såna fall förklara varför US-dollarn försvagas.

Det vi vet idag är vem som ägde statsobligationer 2024. Ser man till statistiken var det då japanska investerare de som äger mest statsobligationer (1 100 miljarder USD) följt av Kina (749 miljarder).

Det stora testet är dock de regelbundna auktionerna av statsobligationer. Dessa är livsviktiga för USA eftersom man inte kan amortera på sin statsskuld, då underskottet i statsfinanserna ökar statsskulden. Den här situationen betyder att när obligationer förfaller, så auktionerar man ut nya obligationer för att täcka de gamla. Ofta så ”rullar” investerare sina placerade medel, men nu verkar det alltså som man drar bort medel från USA. Kanske till Europa eftersom euron har stärkts?

Veckans auktioner dock genomförts så det är ingen akut katastrof, men uppenbarligen kräver investerare lite högre ränta för att delta. Det förs ingen direkt statistik på vem som köper obligationerna, men statistiken över vem som äger dem kommer i efterhand. Just nu är detta alltså bara spekulationer.

Vad jag vill säga är att det finns tecken i skyn just nu som antyder att USA:s internationella förtroende är sargat. Börserna har alla rubriker, men börsindex säger bara en del. Obligationsmarknaden brukar däremot vara mer tillförlitlig och den visar på fortsatt oro.

Om nu det nu inte är annorlunda den här gången?