I Jomala har det varit fullmäktigemöte och även om jag inte formellt är med och röstar så brukar jag som kommunstyrelsemedlem vara med på mötena för att kunna svara på frågor.
Den stora frågan var förstås skatteprocenten för 2025, där kommunstyrelsens förslag var en höjning med 1 procentenhet (till 17,5). Jag redogjorde för det för två veckor sen och det kan du läsa mer om här.
Inför mötet hade på gång en kompromiss där vi skulle höja skatten ”bara” 0,5 p.e. och sedan hitta driftsbesparingar om ca 300 000 euro och dessutom skjuta fram vissa investeringar. Vi var lite oense om investeringarna men i stort sett hade vi detta ”paket” på bordet inför fullmäktigemötet. Tyvärr sade MSÅ nej till detta och jag antar att det var driftsbesparingarna/investeringarna som stoppade beslutet men det är mina egna spekulationer.
På själva fullmäktigt mötet gav sedan MSÅ först ett förslag om oförändrad skatt. På en direkt fråga från Liberalernas Mikael Staffas kunde de dock inte säga att de hade besparingar i budgeten tillsammans med det förslaget. Alltså endast minskade intäkter för kommunen, men bibehållna kostnader.
När diskussionen fortsatte blev det uppenbart att förslaget inte skulle vinna stöd. Då föreslog en annan från MSÅ att skatten skulle höjas med endast 0,5 p.e. Även här utan att man samtidigt tänkte sig andra kostnadsbesparingar.
Omröstning följde. Först mellan förslagen, där förslaget om en höjning om 0,5 p.e. vann. Det förslaget ställdes sedan mot kommunstyrelsens förslag om en höjning med 1,0 p.e, där kommunstyrelsens förslag vann. Man röstade alltså på slutet om en höjning till 17 eller till 17,5. Där kommer skatten nu att bli 17,5 från 2025.
Varför kunde inte Liberalerna tänka sig att höja bara delvis? Det korta svaret är för att vi inte kombinerar detta med driftsbesparingar. Kommunen har inte råd att vara utan dem. När MSÅ sa nej till paketet, såg vi oss tvungna att fullfölja kommunstyrelsens förslag.
För två veckor sedan försökte jag förklara Jomalas tuffa ekonomiska situation. Då var inte allt offentligt men nu är det offentligt. Du kan läsa bilagan till protokollet här och eftersom det är oerhört många sidor vill jag rekommendera dig att bläddra ner till sidan 155-156.
Där har man prognosen för 2025-27 dvs resten av mandatperioden. I korthet innebär prognosen att Jomala kommun under mandatperioden (2024-27) förväntas att göra en ackumulerat förlust om 8,1 miljoner euro! Detta är alltså trots att vi höjer skatten.
Våra förluster gör att kommunens investeringar (och kanske även verksamheten?) behöver finansieras med lånade pengar i slutet av mandatperioden. 2027 förväntas Jomala kommun att skulder på ca 29 M€, alltså lika mycket som våra förväntade skatteintäkter samma år.
OM vi skulle ha lämnat skatteöret orört, hade den beräknade förlusten blivit ännu högre. I det fallet, allt annat lika, så skulle vårt prognosticerade ackumulerade underskott bli nästan 12 M€ under mandatperioden! Minus 12 000 000 euro! Om vi hade lämnat skatteöret orört blir de förväntade skulderna 2027 över 32 M€.
Det är i ljuset av detta som Liberalerna i Jomala har gått med på en skattehöjning om 1 p.e. Jomala har en oerhört tuff situation och vi ser framåt ett akut behov av att minska driftskostnaderna och verkligen välja vilka investeringar kommunen genomför. Tyvärr fick vi bara delvis med oss kommunstyrelsen på de olika förslag som lades på senaste kommunstyrelsemöte.
Det kan tyckas ansvarsfullt mot kommuninvånarna att behålla skatteöret oförändrat, men någon för gärna förklara för mig hur det är ansvarsfullt att efter mandatperioden lämna över en kommun med 12 M€ i ackumulerade underskott och lån som överstiger skatteintäkterna – bara för att kunna gå till val med slogan att ”vi höjde inte skatterna”.
Liberalerna försöker ta ansvar. Som jag sade tidigare, jag är övertygad om att vi kommer till bra beslut med våra kloka kolleger i kommunstyrelsen. Vi har blivit anklagade för att hänga ut dem och det finns det fog för den kritiken. Men beslut har konsekvenser och jag försöker beskriva konsekvenserna av den väg vi nu vandrar i Jomala kommun. Sen är det upp till varje politiker att välja väg.
Lämna ett svar