Idag återupptar Lagtinget ärendet om det omtalade vårdinformationssystemet (VIS). Ärenden handlar om huruvida man ska bevilja en ändringsbudget åt ÅHS, men konsekvensen blir att man antingen nu går vidare med en aktör eller avstår eller ej.
Jag kommer att rösta JA idag. Här ska jag förklara varför och det bygger på det anförande jag höll i fredags (12/4). Se det i ett separat klipp här.
Det här har inte varit ett enkelt beslut. När vi började den här resan var jag starkt inne på att vi behöver börja om upphandlingen. Allteftersom vi har gått igenom konsekvenser av att välja den vägen, har jag landat i slutsatsen att vi behöver gå vidare. Det är enligt mig det mest ansvarsfulla alternativet.
Problemet med det här ärendet är att många av konsekvenserna är oklara eller hypotetiska. I den miljön stortrivs politiker som då kan dra sina åsikter åt ettdera hållet, kryddat med lösryckt fakta som tycks stöda ens tes. Media har förstås också julafton eftersom hypotetiska argument där personer landar i olika slutsatser är oerhört intressanta att rapportera om. Det här är vad du ser. Jag vill här försöka ge en mer balanserad bild av mitt resonemang utifrån de argument jag har mött.
En sak som är säkert är att vi behöver ha ett nytt vårdinformationssystem till ÅHS. Det måste naturligtvis inte vara det här systemet, men även om vi säger nej till det här systemet – måste vi så snart som möjligt införskaffa ett vårdinformationssystem åt ÅHS. Befintliga systemlösningar är absolut inget alternativ. De är på övertid redan och ju snabbare vi uppgraderar ÅHS, desto bättre. Det här blir också avgörande, eftersom detta inte kan röstas ned och sen talar vi om andra saker. Behovet finns kvar, oberoende hur Lagtinget beslutar idag.
Jag börjar med det uppenbara. Alla har konstaterat flera gånger att upphandlingen inte har skötts speciellt bra. Det är ett enormt problem att man inför den här dialogen uteslöt sex av sju aktörer. Man blev därmed kvar med en enda aktör. Det gör att alla stora avgöranden i projektet blir oerhört svåra att bedöma. Är priset korrekt? Är leveranstiden rimlig? Är Ålands speciella SKA-krav kostnadsdrivande på den här nivån? Allt blir nu osäkra uppskattningar. I näringslivet skulle man aldrig gå vidare med en aktör. Man skulle börja om upphandlingen och det var också ryggmärgsreflexen från min sida. Från början.
Skillnaden är dock att i näringslivet skulle man göra om upphandlingen direkt. Nu har det gått tre år. Det är en evighet i IT-världen och de anbud man fick i förra rundan kommer antagligen att se annorlunda ut den här gången. Några av anbudsgivarna är knappast heller aktuella längre.
Man talar om affärsmässighet, men det finns inte på kartan att ett företag skulle backa bandet tre år och börja om en process. Inte när det ändå finns ett system som kan levereras. Det här talar för att vi ska gå vidare.
Får vi bättre anbud i en ny omgång? Det är omöjligt att bedöma på förhand, men det underlättar inte kostnadsnivån att vi nu har en kommunicerad nivå om 3,9 M€ som uppenbarligen ÅHS och Landskapsregeringen har godkänt. Annars skulle man inte ha tagit detta vidare till Lagtinget. Sannolikt kommer då nya anbudsgivare att börja räkna på den här nivån. Risken är då att vi får anbud som är på samma nivå eller högre. Frågan är alltså om ett nytt anbud blir billigare än de resiliensmedel vi tappar (se nedan) och billigare än kostnaden för att drifta/utveckla nuvarande system några år till (se nedan)? Det här talar för att vi ska gå vidare.
En annan aspekt är att det är mycket svårt att bedöma hur lång tid en ny upphandlingsrunda tar. 12 månader är ett minimiscenario, men det förutsätter att vi kan börja ganska omgående och att processen går ”som på Strömsö”. Om någon av anbudsgivarna begär prövning i domstol, kommer en ny upphandling att ta längre tid. Kanske vi landar i två-tre år av upphandlingsförfarande, följt av ytterligare 12-24 månader av systemleverans? En uppskattning betyder då alltså att en ny upphandling och systemuppgradering kan vara klart runt 2026 i bästa fall eller närmare 2030 i sämsta fall. Ur ÅHS perspektiv vore 2026 ok, medan 2030 vore en katastrof.
En central del av debatten handlande om ”resiliensmedel”. Det här projektet är kopplat till 4,6 M€ som betalats ur EU:s resiliensfond. Det betyder IT-systemet behöver vara färdigt och i drift under 2025. Man har också i projektet lagt in ett eget krav om att 80 % av kommunerna och intresserade privata vårdföretag ska ansluta sig till systemet. Det är förstås inte säkert att VIS från nuvarande leverantör blir färdigt i tid, men det är en extrem hög sannolikhet för att om vi startar om upphandlingen kommer projektet att försenas så mycket att vi tappar dessa resiliensmedel. Jag tycker det är oansvarigt mot åländska skattebetalare att slänga 4,6 M€ i sjön. Det talar för att vi ska gå vidare med projektet.
Det mest centrala i detta är priset. Vi ska nu betala drygt 10 M€ för implementering och därefter uppskattas den årliga driftskostnaden till 3,9 M€. Hiskeliga pengar för ett dataprogram! Eftersom upphandlingen missat att ha konkurrens i dialogfasen, har vi svårt att bedöma den här nivån. Det har gjorts informella efterforskningar, där det har framförts att vi nog ligger på en nivå som man kan förvänta sig att regioner i allmänhet ligger på. Vi har inte fått ett billigt anbud, men vi är knappast heller inte lurade att betala alltför mycket utifrån de krav vi har ställt.
Man har i debatten framfört att Österbottens välfärdsområde har ett mycket billigare system. De betalar endast en årlig driftskostnad om 1,5 M€ har det sagt. I det ljuset skulle vi alltså vara lurade och då ger sig förstås våra åländska instinkter sig till känna omedelbart. Det här är dock helt felaktigt. Upphandlingen för Österbottens välfärdsområde har publicerats offentligt och det visar sig att deras årliga driftskostnad är uppskattad till nästan 9 M€! Alltså nästan sex gånger dyrare än vad som uppgetts i media. Jag är medveten om att man inte direkt kan jämföra systemen och kravspecifikationen, men uppgifterna om Österbotten billiga system har varit rejält missvisande.
Att göra om upphandlingen kommer att ta några år som jag beskrev ovan. Under tiden behöver det nuvarande systemet hållas igång parallellt medan man implementerar det nya. Tyvärr har ÅHS idag ett gammalt system där ÅHS är enda kvarvarande användare. Det betyder att all utvecklingskostnad landar på ÅHS. Detta tillsammans med den årliga driftskostnaden innebär att en ny upphandlingsrunda som tar 2-5 år, innebär att kostnaden av det befintliga systemet kan uppgå till miljoner euro. Jag kan inte ge mer exakta siffror än så, eftersom det finns affärshemligheter i detta. Helt klart är att en ny upphandlingsrunda ger merkostnader och det talar för att vi ska gå vidare.
Utveckling av vadå undrar man? Alla IT-system behöver utvecklas. Det kommer ny hårdvara, nya processverktyg och framförallt ny lagstiftning som ger ett behov. När det gäller lagstiftning har vi ett antal nya regelverk på kommande, som gäller hur man ska hantera data. Detta gäller specifikt hälsodata. Vi är tvungna att följa med i detta för att vi ska vara kompatibla med de statliga finska systemen och de europeiska. Det är inget alternativ att stå utanför. Vi behöver följa de lagar och direktiv som finns. Det här kommer att ge utvecklingskostnader och det finns också osäkerhet om det ens går att uppdatera systemet.
En annan viktig fråga i detta är hur pålitlig leverantören är? Det finns IT-bolag som lovar runt men håller tunt. Resultatet blir förseningar, problem och i vissa fall rättsliga processer. Nuvarande tilltänkta aktör är uppenbarligen inblandad i några processer men det är svårt att bedöma hur det påverkar oss. Flera av de aktörer som var intresserade av att inleda dialog, har också problem med sig i bagaget. Jag har ingen insyn i grunderna för det. Däremot har det ställts konkreta frågor till de som varit involverade i det här projektet om de tror att leverantören kommer att leverera.
Svaret har varit ja. Man har förtroende för dem. Det är ingen garanti mot framtida problem men det talar ändå för att vi ska gå vidare.
Under den här processen har vi hört flera ledande tjänstemän och experter inom olika områden. Några är knutna till ÅHS, medan andra är knutna till landskapets förvaltning. De allra flesta av dem inser problemen med upphandlingen, men till syvende och sist är det deras rekommendation att vi ska gå vidare i processen. Om jag kopplar detta till skadeståndet som LR har dömts att betala angående elhybridfärjan, så tog dåvarande landskapsregering ett beslut som gick emot tjänstemännens och experternas rekommendation. Det slutade inte bra. Jag tycker att det här väger ganska tungt i sammanhanget och det talar för att vi ska gå vidare.
Slutligen vill jag understryka att ÅHS har gjort ett gediget grundarbete inom det här projektet. Man har kartlagt processer, man har kravspecificerat systemet och man har planerat hur detta ska implementeras i ÅHS verksamhet. Om vi börjar om riskerar det här arbetet att gå förlorat. Tar omtaget endast 24 månader, kanske vi kan återanvända mycket av dokumentationen. Tar det längre tid riskerar vi behöva göra om arbetet en gång till. Det här talar också för att vi ska gå vidare.
I den här diskussionen finns det några punkter med större säkerhet och några punkter som är osäkra.
Vad vi vet med större säkerhet.
– ÅHS behöver ett nytt vårdinformationssystem och det börjar bli ganska akut.
– Upphandlingen har skötts under all kritik då man saknade konkurrens.
– Om vi börjar om, tappar vi resiliensmedlen om 4,6 M€.
För min del väger dessa punkter över till alternativet att vi bör gå vidare i den här processen.
Vad som är mer osäkert
– Får vi bättre anbud efter tre år och blir de anbuden så pass mycket bättre att de kompenserar för de uteblivna resiliensmedlen och kostnaden för att drifta/utveckla nuvarande system under den förlängda implementeringstiden?
– Är kostnadsnivån på en ok nivå?
– Är leveranstiden rimlig? IT-projekt har en tendens att försenas men blir det några veckor, månader eller längre tid?
– Håller nuvarande system i flera år till? Här finns olika påståenden om att det fungerar bra till att vi måste byta nu!
– Om vi börjar om upphandlingen behöver man uppdatera nuvarande system under en övergångsperiod, där man behöver klara vissa certifieringar som inte är på plats idag. Är det ens möjligt att göra och vad kostar det?
– Går det att återanvända dokumentationen från ÅHS grundarbete inom det här projektet? Om inte riskerar vi kasta resultatet av tusentals arbetstimmar i sjön.
– Om man börjar om upphandlingen, kommer kompetensen att finnas kvar inom ÅHS eller har de sökt andra jobb?
– Har man förtroende för nuvarande leverantör?
Beroende hur man ser på dessa frågor, väger beslutet över åt ettdera hållet. Jag har respekt för det.
Min samlade bedömning är ändå att vi ska gå vidare i processen. Det finns stora frågor som hade fått ett bättre kvalificerat svar med en bättre genomförd upphandling, men konsekvenserna av att börja om efter tre år är större än de eventuella vinsterna man skulle få med att börja om upphandlingen.
Efter 12 år av diskussion och förberedelser, är det nu dags att ÅHS får det digitala stöd som resten av Norden har och som ålänningarna tror att vi redan har.
Därför kommer jag att rösta JA idag.
Lämna ett svar