Ekonomi och hållbarhet hör ihop

Klimatförändringarna är här. Debatten pågår dels om allvaret i situationen eller vad vi människor ska göra åt det. Ingen seriös person kan dock förneka trenden. Klimatet blir varmare och vi behöver fokusera på ökad hållbarhet. Metoderna skiljer sig dock drastiskt mellan olika läger.

Mitt fokus är ekonomi men hållbarhet är i allra högsta grad del av den diskursen. De hör ihop. Med en ordnad ekonomi kan vi fokusera på hållbarhet. Starka företag investerar i hållbarhet, människor med en ordnad ekonomi gör saker som förbättrar framtiden. Människor eller organisationer som kämpar för sin överlevnad investerar ingenting. De ser bara till att klara av nästa vecka.

Jag tror därför att grunden är en ordnad ekonomi för samhälle, företag och medborgare. Då kommer hela Åland att ha en längre framtidshorisont än nästa vecka eller nästa år. Med tryggheten om en bättre framtid, gör man mer hållbara saker. Vi vill lämna över en bättre värld till våra barn och barnbarn.

Jag är dock övertygad om att metoden i hållbarhetsarbetet kan förbättras för att få större effekt. Åland behöver

1. Prioritera bland de många målsättningarna
2. Ge målsättningarna en investeringsplan.

Prioriteringen kommer från att Åland idag har sju strategiska målsättningar och 42 delmål. Det finns ingen människa som kan hålla reda på så många saker i vardagen. Risken är att man istället väljer en enkel väg för sin verksamhet, eller i värsta fall ingen väg alls. Hållbarhetsarbetet blir en grå massa av fina ord som få tar till sig. Det är svårt för andra än väldigt engagerade människor att få insikt i hur man konkret ska göra.

Problemet blir att medborgarna saknar acceptans för konsekvenserna av hållbarhetsarbetet. När det börjar kosta i vardagen så ställer man sig på tvären. Här tror jag att en prioritering hjälper. Genom att fokusera på två eller tre mål under nästa mandatperiod kommer det att bli enklare för gemene man att ta till sig hållbarhetsarbetet. Därmed får vi större effekt i samhället.

Om jag blir invald kommer en dylik prioritering att bli en diskussion för regeringsprogram och en förhandling mellan partier – utifrån valresultatet den 15 oktober. Personligen vill jag prioritera tre saker.

• Minskade CO2-utsläpp från transporter och energi
• Rent vatten – både gällande vattentäkter och våra hav
• Biologisk mångfald – i samarbete med markägare

Vidare behöver vi se till att hållbarhetsagendan får en investeringsplan. Hittills har vi diskuterat mycket om målsättningar och strategier. Det finns få personer som i det läget sätter sig på tvären.

Vi behöver dock sätta ner målsättningarna i konkreta budgetåtgärder. Utan konkretiseringar är risken är att vi fastnar i olika strategidokument och brandtal om hållbarhetens nödvändighet. Med en konkret investeringsplan får vi resultat.

Hur ska vi investera?

Åland är en relativt CO2-tung region i Norden. Vi behöver transporter året om och våra vintrar gör att fordonen behöver köra runt på många extra ton med stål. Transporter står för 40% av Ålands utsläpp. Här finns det en del att göra ur ett hållbarhetsperspektiv. Genom att investera hållbart över lång tid, kan vi minska CO2-utsläppen. Här behöver vi komma igång, inte minst med vår egen skärgårdstrafik.

Den energi vi använder kan också effektiviseras. Man behöver dock minnas att i princip all energi vi använder produceras utanför Åland. Därför handlar detta mer om en effektivisering av den energi vi använder. Varje oanvänd kWh minskar Ålands CO2-utsläpp.

Vem ska investera?

Offentlig sektor drar ett stort lass i investeringarna, men dessa investeringar behöver göras av hela samhället. Både företag och medborgare behöver göra investeringar för att bli mer hållbara. Investeringar har ganska långa cykler men när de görs – vissa en gång i livet – då har man en möjlighet göra dem så hållbara som möjligt.

För att säkra rent vatten och biologisk mångfald kunde politiken bli bättre på att involvera markägare. LR har under senaste mandatperiod avsatt skattemedel på att köpa mark som sedan gjorts till naturskyddsområden. Jag tror det är en bättre väg att låta markägare skapa dessa naturskyddsområden själva. Det finns skattelättnader att få om man gör om dessa, samtidigt som man fortfarande får jaga, fiska och röra sig inom dessa områden. Således finns det många markägare som kunde vara villiga att göra dessa investeringar själva.

Runt våra vattentäkter är det en bättre ide att låta markägare få kompensation för att bevara markerna, snarare än att investera i avsaltningsanläggningar med höga driftskostnader. Låt oss göra dessa investeringar tillsammans med de som brukar markerna idag.

Sammanfattningsvis är det min stora övertygelse att ekonomi och miljö är tätt sammanlänkade.

• Med en ordnad ekonomi kommer långsiktigheten.
• Med en prioritering kommer tydligheten för gemene man
• Med en investeringsplan kommer resultaten i form av ökad hållbarhet

Det finns en vilja att göra Åland mer hållbart. Låt oss ta vara på den.

Om jag blir invald i lagtinget kommer jag att arbeta enligt detta synsätt.