Åland har saknat BNP-tillväxt de senaste 15 åren. Ett tag kunde man skylla på statistiska mätningar och mena att siffrorna inte speglade verkligheten. Nu kan man inte längre blunda för det uppenbara. Vi har ingen tillväxt på Åland.
Ekonomisk tillväxt kan heller inte beställas. Den kommer utifrån starka företag som går bra och som gör investeringar för framtiden. Där hittar vi grunden till BNP-tillväxten.
Ekonomisk tillväxt handlar om att ge möjligheter att utvecklas. På fackspråk handlar ekonomisk tillväxt i grunden om att öka produktiviteten. Det betyder att vi blir mer effektiva, vi ska alltså producera mer med mindre resurser. Då måste vi ge möjligheter att utvecklas.
För det första har vi en del byråkrati på Åland som hindrar möjligheterna. Den byråkratin behöver vi åtgärda under nästa mandatperiod. Tyvärr har vi inte behörighet att besluta om alla delar av den byråkratin, men vi behöver arbeta för att påverka beslutsfattare i andra sammanhang. Det är avgörande för framtidens tillväxt.
Det andra vi behöver göra att låta investeringar genomföras. Det är svårt att avgöra om en investering blir lyckad eller ej, så att politiskt bedöma framgången för en framtida investering är helt omöjligt. Vare sig det är vindkraft, tunnlar eller andra projekt finns det ingen politiker som har kompetensen att avgöra huruvida en satsning kommer att bära frukt. Det finns för övrigt inte många investerare klarar det heller! Enda resultatet av sådana politiska bedömningar är att man kommer att säga nej till allt. Nej till precis allt! Stopp till alla projekt.
Därför måste vi släppa kontroller över andras investeringar såtillvida att man politiskt ska ge tillstånd, bevaka att samhället inte drabbas av oanade kostnader och att investerarna sköter sig. Risken för huruvida investeringen blir lyckad ska ligga helt på investerarna. Misslyckas de tar de smällen. Samhället har inget ansvar för ekonomiska förluster i dessa bolag.
Alltså, när det gäller stora investeringar ska vi diskutera, bedöma samhällsrisker och hantera dessa. Därefter släpper vi kontrollen och bevakar de premisser vi ställer upp för bolagen som genomför investeringen. Det ger tillväxt.
För det tredje behöver samhället ibland ge stöd för att företag ska bli starkare. Detta är svårt. Ofta kommer det in andra bedömningar i dessa stöd och då riskerar tyvärr samhällsstöden att slå snett. I värsta fall kan också dessa samhällsstöd ge en ”undanträngningseffekt” så att friska företag utan stöd trängs undan av svagare företag med stöd. På sikt stöter vi alltså bort starka företag som kan ge oss framtida tillväxt och ersätter dem med svagare företag som kräver stöd för att leva vidare. Det leder till att statliga stöd i slutändan hindrar tillväxten. Det finns tyvärr goda orsaker till att samhället inte ska ge stöd till enstaka branscher. Stöden bör vara ganska generella och riktas främst till mindre företag.
För det fjärde behöver vi släppa in företagen i driften av samhället. Att konkurrensutsätta innebär att samhället avvarar mindre skattemedel för att en tjänst ska utföras. Regelverk, kvalitetskontroll och grundläggande servicegrad bestäms naturligtvis av myndigheter. Man kan t.o.m. sätta upp ett besparingskrav för om tjänsten ska konkurrensutsättas (ex vi ska spara minst 20%), men det viktiga är att vi konkurrensutsätter och låter företag vara med att producera tjänster till så stor del som möjligt.
Sammanfattningsvis behöver vi alltså arbeta med tillväxt. Det är starka företag som driver tillväxt. Vi skapar starka företag genom att ge möjligheter att utvecklas och ge sig in på nya marknader. Politiken ska undvika att bedöma ideernas bärighet. Vi ska hålla koll på samhällseffekter och ställa upp premisser för genomförandet. Sen ligger risken helt på investeraren att genomföra och driva projektet. En konkurrensutsättning hjälper tillväxten i privat sektor.
Om jag blir invald kommer jag att arbeta med tillväxtfrämjande åtgärder på Åland.
Lämna ett svar